Så får du ut maximalt av trumbromsar
- Bromsar som underhålls korrekt tar upp 70 % av den släpade lasten
- Tekniken är enkel, säker och underhållsvänlig
- Underhållsintervaller var 5 000:e kilometer eller en gång om året är lämpliga
"Trumbromstekniken är enkel och kostnadseffektiv. Och med trumbromsar som underhålls korrekt blir nästa semester garanterat en upplevelse."
Enkel teknik som fungerar överallt
Trumbromsen är fortfarande förstahandsvalet för husvagnar och lätta släpvagnar. Många miljoner används varje dag över hela världen. Grundläggande information från experterna på AL-KO VT hjälper framför allt nya husvagnsägare att få ut det mesta av dem under tiotusentals kilometer på och utanför vägarna.
Trumbromsar är robusta arbetshästar. Tack vare deras i stort sett slutna hölje når i princip ingen smuts bromsbackarna, även vid körning i svår terräng. Florian Vorreiter från AL-KO VT Academy inom AL-KO Vehicle Technology Group vet: ”Saltvatten, stenskott, grus, singel, damm – allt detta påverkar den robusta metalltrumman mycket lite. Bromsbackarna själva ligger väl skyddade inne i trumman.” Därför påverkas de inte heller av de långa stilleståndstider som är typiska för husvagnar. På bromsar som underhålls korrekt är avståndet mellan bromsbelägget och trumväggen endast 0,5 till 1 mm – det så kallade spelet. När föraren bromsar med foten i dragfordonet skjuter släpvagnen på och trycker därmed ihop dragstången i påskjutsbromsen. Kraften överförs via en hävarm, stänger och Bowdenvajrar till trumbromsarna i husvagnen. Bromsbackarna pressas utåt, övervinner spelet och ligger an mot trummans insida. Vorreiter: ”Hävarmen gör att Bowdenvajrarna måste röra sig tre till fyra millimeter för att övervinna själva spelet.”
Husvagnens trumbromsar bromsar som regel omkring hälften av den bogserade enhetens egenvikt och avlastar därmed dragfordonets bromsar avsevärt. ”AL-KO VT-bromsar som underhålls korrekt tar upp nära 70 procent av den släpade lasten”, säger Vorreiter. När föraren framme i dragfordonet släpper bromspedalen igen dras dragstången ut ur påskjutsbromsen och Bowdenvajrarna avlastas. Dessutom återför returfjädrar bromsbackarna till utgångsläget. Trumbromsar står emot svåra miljöförhållanden robust, och de hanterar många tusen körda kilometer med stor tålighet. De anses ha låg förslitning. ”Hela tekniken är enkel, säker och underhållsvänlig”, säger Vorreiter. ”Om man inte hinner till verkstaden före resan kan praktiskt taget vilken fordonsverkstad som helst i Sverige eller utomlands hjälpa till – en stor fördel långt hemifrån.” Justera bromsen, avlägsna slitagepartiklar, byta belägg, kontrollera och förnya smörjpunkter: inga stora utmaningar för verkstadsproffs.
Underhåll oftare och spara pengar
Den som vill göra något bra för en husvagns trumbromsar tar de föreskrivna underhållsintervallen på allvar. Var 5 000:e kilometer eller en gång om året bör fackpersonal kontrollera bromsarna. Den viktigaste delen av normalt underhåll är att rengöra komponenterna, dammsuga upp och kassera bromsdammet i trumman på korrekt sätt innan det sätter igen rörliga delar. Rörliga delar ska också göras rörliga igen och framför allt ska bromsarna justeras korrekt. ”Allt detta går snabbt att utföra på verkstad och förhindrar tillförlitligt följdskador”, säger Vorreiter. ”Om underhållet uteblir kan komponenter snart behöva bytas i stället för att bara rengöras – och det blir lätt betydligt dyrare. I grunden kan alltför höga temperaturer leda till att hartserna som är bundna i belägget avgasas och att beläggen ’glaseras’. Om beläggen är skadade eller har nått slitagegränsen med mindre än två millimeters beläggtjocklek på det tunnaste stället bör de bytas axelvis.”
Bromsa inte in nya belägg extra hårt
Utöver de ordinarie verkstadsbesöken kräver AL-KO VT en kontroll efter de första 500 körda kilometrarna, efter byte av belägg eller för nya fordon. Vorreiter: ”Under de första kilometrarna ligger beläggytorna och trumman ännu inte an helt mot varandra. Friktionsparet måste först slitas in.” Förare bör ändå undvika frivilliga, ”hårda” inbromsningar under dessa första resor. ”I början fördelas friktionsenergin ännu inte optimalt över hela beläggytan. I extrema fall kan de delytor som först får grepp vid bromsning överhettas. Glaserade områden kan bildas på beläggen. Det kan också leda till att bromsen inte längre kan leverera full effekt.” Att köra in beläggen innebär alltså att köra förutseende och i möjligaste mån undvika kraftiga inbromsningar och långa bergspass. Om bergspasset inte kan undvikas är det bäst att planera in pauser för avkylning.
Kontrollera beläggtjockleken själv, låt verkstaden sköta justeringen
Fordonets ägare kan själva kontrollera beläggen. På bromstrummans insida finns två plastdammskydd. Ett av dem ger insyn till ett av bromsbeläggen. Det bör vara minst två millimeter tjockt. Är det tunnare är det dags att boka en tid hos en verkstad. Vorreiter: ”Den som följer de regelbundna underhållsintervallen behöver inte oroa sig för detta. Proffsen har också tillräcklig erfarenhet för att kunna avgöra om de befintliga beläggen klarar nästa längre resa eller om de bör bytas.” Bakom det andra skyddet kan spelet justeras. Bromsexperten Vorreiter avråder bestämt från de ofta diskuterade möjligheterna att själv justera spelet med en skruvmejsel och känsla: ”Med en skruvmejsel kan spärrringen vridas tills hjulet sitter fast. Men om det sedan krävs fyra, sex eller kanske tolv klick för att få rätt avstånd mellan belägg och trumvägg bör mätas.” Vid kontrollen ser proffsen direkt om beläggen är skadade eller ojämnt slitna. ”Även detta måste säkerställas för att bromsarna ska kunna justeras korrekt”, säger Vorreiter.
Ljud hör till
Nya trumbromsar får avge ett svagt skrapande ljud när hjulet roterar obromsat. Ljud vid bromsning är helt normalt. Spektrumet sträcker sig från skrapande och vibrerande ljud till gnissel inom olika frekvensområden. Vorreiter: ”Metalltrumman och bromsskölden går lätt i resonans och förstärker ljuden inifrån. Särskilt fuktig miljö kan orsaka ljud vid den första inbromsningen efter ett längre stopp.” Kraftigt, ihållande gnissel eller tydligt skrapande kan dock vara mer än störande bakgrundsljud. Vorreiter: ”Det kan vara en indikation på att det är dags för nästa verkstadsbesök.”
Driftstemperatur och förutseende körning
Trumbromsar fungerar bäst vid en bromstemperatur på 100 grader Celsius. Vorreiter: ”Vid körning i berg och efter flera bromsningar i följd kan de absolut nå 200 till 300 grader. Allt över 400 grader är för mycket.” Kraftigt skrapande – orsakat av en brusten returfjäder, kraftigt slitage som inte har åtgärdats på grund av uteblivet underhåll eller glaserade, skadade belägg – kan leda till överhettning. Ett mycket liknande resultat kan uppstå vid kontinuerlig lätt bromsning i nedförsbackar. ”När bromsen ligger an värms den upp”, säger Vorreiter. ”Vid en sådan kontinuerlig belastning kan fartvinden och värmestrålningen inte längre avleda värmetillförseln tillräckligt snabbt.” Vid extrema temperaturer kan beläggen glaseras och till och med spricka. Vorreiter: ”I extrema fall kan bromsverkan minska. Och vid mycket höga temperaturer kan även fettet i hjullagret förlora sin funktion.”
Kör smart och underhåll klokt
Den som nu undrar om någon av bromsarna faktiskt blev för varm under den senaste resan kan knappast fastställa det i efterhand. Tecken kan vara mörka fläckar på fälgen, vitglödgade trummor och bromssköldar eller de små plastkåporna på bromssköldens baksida, som smälter vid omkring 300 grader. Vorreiter: ”Temperaturangivelser på 300 eller 400 grader är mycket teoretiska värden. I praktiken har få med sig lämplig mätutrustning, särskilt eftersom det är temperaturen inne i bromsen och hur länge den ligger kvar där som är avgörande.” För att undvika överhettning på ett tillförlitligt sätt bör förare framför allt vid nedförskörning bromsa mer kraftfullt men mer sällan. Om vägsträckningen tillåter det kan det också vara klokt att accelerera emellanåt för att sträcka upp ekipaget igen. Det förhindrar så kallad släpkörning, alltså att beläggen ligger an permanent och överhettas. I alla fall är det viktigt att anpassa hastigheten med framförhållning.
Förare bör tänka på att många moderna dragfordon automatiskt aktiverar motorbroms. ”Det innebär att fordonet bromsar utan att du själv sätter foten på bromsen. För släpvagnen innebär dock varje inbromsning av dragfordonet ytterligare en bromsning.” Det kan belasta bromsarna i släpvagnen. Vid längre nedförsbackar kan en paus för avkylning därför vara lämplig; och en kaffe under tiden är förstås också välkommen. Husvagnen bör utan tvekan få regelbundna underhållstillfällen före den stora resan. Vorreiter: ”Trumbromstekniken är enkel och kostnadseffektiv. Och med trumbromsar som underhålls korrekt blir nästa semester garanterat en upplevelse.”
Bromsa säkert, kom fram avslappnat!
Bromsarna är kärnan i säkerheten vid körning med husvagn. Vår servicechef Florian Vorreiter visar tillsammans med Dennis från Gogo4Camper i två videor vad som är viktigt:
- Underhållstips för tillförlitliga bromsar
- Rätt bromsbeteende i svåra körsituationer
- Mer säkerhet och kontroll på varje sträcka
